Torgets funktion

Nästan alla torg fyller mer än en funktion. En vanlig kombination är till exempel torghandel och parkering. En grov indelning kan dock göras i torg för representation, rekreation, trafik och handel. Det representativa torget är ofta stadens äldsta och mest betydelsefulla och här finns vanligtvis stadens gamla rådhus och andra viktiga byggnader. Torg för rekreation är grönare än andra, rikligt försedda med sittplatser och utsmyckningar som fontän eller skulptur. Trafiktorget i sin tur präglas av parkeringar eller hållplatser för kollektivtrafik. Torg särskilt avsedda för handel finns främst i de största städerna.
Fram till 1800-talets mitt hade städerna monopol på handeln genom stadsprivilegier. Torgrätten var begränsad till bestämda ytor i staden och salustånd, bodar och trafik fick samsas om utrymmet. Torget användes också för att hålla ting och med få undantag placerades rådhuset här. På 1200-talet introducerades fyrkantiga torg, främst avsedda för handel. De lades centralt i närheten av kyrkan och utmed huvudgatan eller där två eller flera infartsgator möttes. De tidigaste städerna med etablerad torggata fick ett sådant torg långt senare. Malmö fick inte sitt första riktiga torg förrän på 1500-talet och Helsingborg följande århundrade.

Torg för rekreation och umgänge

Under 1800-talet och tidigt 1900-tal placerades nya torg fortfarande utmed viktiga infartsleder. Med stenbeläggning, belysning och bättre renhållning blev gator och torg nu attraktiva för rekreation och umgänge. Torghandeln ökade och salutorgen blev fler och större. De årliga marknaderna minskade i betydelse för handeln. De hygieniska kraven på torghandeln ökade och livsmedelshandeln kom att bedrivas i nybyggda saluhallar.
År 1900 byggdes en stor saluhall vid Lilla Torg i Malmö och några år senare följde saluhallsbyggnader på Sundstorget i Helsingborg, på Saluhallstorget i Landskrona samt vid Mårtenstorget i Lund. Uppdelningen av handeln medförde att häst- och kreaturshandeln hänvisades till nya torg i ytterkanterna, mindre påkostade än de centrala.

Torg för bilparkering

Under efterkrigstiden förändrades torgens användning. Veckohandel och marknader genomgick en tillbakagång och biltrafiken ökade. Flera torg började användas för bilparkering, en verksamhet som upptog en betydande del av torgytan. Exempel på detta finns vid Davidshallstorg i Malmö, Saluhallstorget i Landskrona och Nytorget i Hässleholm.
Under efterkrigstidens omfattande stadsutbyggnad har ett stort antal torg anlagts i de nya stadsdelarna men också vid omvandling av de äldre kvarteren. Omkring 1945 anlades Föreningstorget i Eslöv och Nya Torg i Ängelholm på öppna fält. Under 1960- och 70-talen anlades torg på tidigare kvartersmark, som Rådhustorget i Helsingborg och Rådhustorget och Olof Palmes plats i Trelleborg. Efter hand följde en reaktion mot bilismens intrång i miljön och införandet av gågator skapade bilfria torg. Sedan de flesta torg förlorat sin nyttofunktion har de också påkostats nya beläggningar och prydnader i form av skulpturer eller fontäner, men också planteringar för att skapa torg som rekreationsområden.