Siri Derkert och Sigrid Hjertén - expressionisterna

Siri Derkert 1888 - 1973 är en svensk konstnärinna som vara banbrytande inom sitt gebit då hon hade en alldeles egen stil inom det expressionistiska måleriet. Kubism och fauvism är också tankar som sköljer över en när man ser hennes konst.
Denna kvinna bestämde sig tidigt att bli just konstnär, utbildade sig på Althins målarskola och gjorde konststudier i Paris och Italien. För att få fram detta egna uttryck, tecknade hon mycket av det som fanns i hennes närhet. Med svala och eleganta penseldrag målade hon upp ljusa och mörka nyanser i sitt måleri.
Hon var den första kvinnan att ha en separat utställning på Moderna i Stockholm och till delades Guggenheimpriset för sitt verk " Fågel i topp" 1962.

 

Sigrid Hjertén 1885 - 1948 var en svensk konstnärinna som banade vägen för svenskt modernism i Sverige. Tyvärr på sin tid var hon mest känd som Isaac Grünewalds fru.
Hennes utbildning startade på Högre Konstindustriella Skolan, och då i textil. Men gick sedan över till ett expressionistiskt måleri med starka koloristiska drag. Tillsammans med sin make har de en ca 106 utställningar.
Matisse var hennes förbild, man betecknar hennes måleri som personligt och självständigt. Tyvärr hindrar hennes psykiska tillstånd henne för att utveckla hennes konstutövande tillräckligt för att få ett eget erkännande. Dog olyckligt i en lobotomi på Beckomberga Sjukhus.

  

Fauvismen - den färgstarka

Fauvismen är en konstriktning som på många sätt frigör färg och form. Denna stil kom efter kubismen. Föregångare är Louis Vauxcelle och Matisse. De banade vägen för så många konstnärer att släppa loss sitt vilddjur i sig och bara " go cracy".

Färgerna tas nästan direkt från tuberna och målas upp på duken. Färgerna spelar roll, då de är den viktigaste beståndsdelen i konstverket. Fauves betyder vilddjur, så därför detta namn till den tid då konstnärer bara ville släppa loss på duken.

1900-talet tidiga era var just detta uttryck populärt. Det var start skottet för modernismen. Färgerna fanns då på tub, man behövde ej blanda dem själv. Det underlättade en hel del för de konstnärer som tog sig an detta sätt att måla.

Konsertbesök

I denna konsertlokal och dess pampiga hus var jag och min vän Ingrid på besök i Amsterdam. En otroligt bra konsert i sann orkesters anda. Vi njöt och kunde inte nog höja ögon för dessa fina musiker. Med detta inlägg vill jag slå ett slag för just att gå på besök i städers konserthus och njuta av dess musiker där, gärna då klassisk musik, som är så mycket mer än den populärmusik som sköljer över oss dagligen.

Klassisk musik får din fantasi att arbeta, du träder in i nya rum i ditt sinne och upptäcker platser som bara är dina egna. Att dras med av denna sorts musik är en otroligt skön känsla, tiden försvinner och du kommer in ett skönt flöde.

Fina kompositörer från forna tider har skapat musik som är oförglömlig och som aldrig blir omodern. I denna skatt av musik kan du säkert hitta dina favoriter, som gör att du hittar lugn och utvecklar ett gott sinne för harmoni. Ta dina barn med hit, de kommer fascineras över de fantastiska musiker vars instrument ger gen klang för all framtid.   

Våren och dess blommor

Mars i Sverige har varit otroligt kall, med kraftigt snöfall och hårda vindar. Innan dess trodde vi nästan att våren var på väg. Detta gjorde även växtligheten. Lökväxter vaknade, med att skjuta iväg blad ovan jordytan. Snödroppar och vintergäck kom i blom. I dessa dagar är de snötäckta, våren vill verkligen vänta på sig. Snabbt kommer nu påsken och den lär bli av den kalla sorten.

Penséerna som jag nu vill sätta i krukor och i balkonglådor, får bli ett senare kapitel på detta år. Även mina lökar från Amsterdam, får sättas i jorden något senare än jag räknat med än innan. Jag känner att Idas sommarvisa stämmer in på hur det känns nu, där man bara vill ta bort snön, så att vår och sommar sätter fart.....

Pizzans historia

Pizza är en maträtt bestående av ett runt, platt bröd som inför gräddning täckts med olika pålägg – typiskt åtminstone tomatsås, ost, ofta mozzarella och örtkryddor men ofta även grönsaker, kött, fisk, fågel, skaldjur och svamp.

Pizzan som fenomen anses ha italienskt ursprung, särskilt med koppling till Neapel. Under 1900-talet har tillverkningen och försäljningen fått stor internationell spridning, och pizza äts ofta antingen på restaurang (på pizzerior eller allmänna restauranger) eller beställd för hemtagning ("takeaway") eller hemleverans. Pizza ses ofta som snabbmat, och på nyårsdagen är pizza en mycket vanlig maträtt i bland annat Sverige.

Bröd med fyllning har framställts sedan urminnes tider. Ordet "pizza" förekommer för första gången år 997 på medeltidslatin, och det var i Neapel i 1500-talets Italien som det först avsåg en galette-brödskiva. Brödet, utan fyllning, var emellertid känt tusentals år tidigare. Föregångaren till pizzan var förmodligen focaccia, som är ett italienskt bröd som kommer från Ligurien.

Enligt en vitt spridd myt skulle pizzavarianten Margherita ha skapats 1889 när bagaren Raffaele Esposito i italienska Neapel inför ett stundande kungabesök komponerade en patriotisk pizza bestående av tomatsås (rött), mozzarellaost (vitt), och basilika (grönt) – färgerna i den italienska flaggan. Esposito skulle därigenom också bli den första att officiellt baka pizza med ost på. Namnet Margherita kommer efter drottning Margherita, kung Umbertos gemål, som under kungabesöket till och med skulle ha ätit denna pizzavariant på Espositos krog. Det "tackbrev" från drottningen som senare visats fram anses dock vara en förfalskning och hela historien ett sätt att marknadsföra affärsrörelsen.

Den första pizzaserveringen öppnades 1947 på Sjöhagen i Västerås. Restaurang Östergök satte 1968, som första restaurang i Stockholm, upp pizza på menyn.

Pizza har rykte om sig att vara fet och onyttig mat. Äter man en hel pizza får man vanligtvis i sig för mycket kalorier, fett och salt. En starkt bidragande orsak är osten på pizzan. Äter man däremot en slice (utskuren pizzabit) med en sallad vid sidan om blir måltiden nyttigare. Om man dessutom har kött, fågel, fisk eller skaldjur på pizzan ökar proteinhalten och mättnadskänslan.

Hav & Bad

Finns det något bättre än att få blicka ut över ett hav och låta blicken vila vid horisonten. Att sedan ta ett dopp i detta ljuvliga toppar allt. Underbart vatten omkring dig, där du bara känner dig så lätt, vatten lyfter din kropp och känslan av frihet är total.
Hav och bad är en härlig kombo, längtar nu till detta fantastiska, har nämligen havet runt knuten. Min sambo har samma fascination för hav och bad. Han toppar dock detta ytterligare med att ta på sig ett cyklop. Snorklandes tar han sig fram i vattnets ytskick, kanske ser han en fisk eller två, det spelar ingen roll, han känner sig totalt fri. Det är bara under ytan världen som existerar och som är där att utforska. Jag då, är något pjollrigare, visst jag älskar vatten, men ett cyklop får mig att känna mig instängd. Hav och bad är ett sant nöje och nu längtar vi dit...

Fantastiska fontäner

En fontän (franska fontaine, ytterst av latin fons, "källa"), även kallad springbrunn eller vattenkonst, är en anläggning där vatten i olika former och genom olika rörelser utnyttjas i konstnärligt och dekorativt syfte. En naturlig fontän kan uppkomma i en artesisk brunn. ´

Fontäner hade ursprungligen en ren praktisk uppgift, de skulle tillhandahålla dricks- och bruksvatten för allmänheten. Vattenpumpar och dricksvattenfontäner är kända sedan antiken. Fontäner med rent dekorativ funktion anses ha introducerats av romarna. De var ofta ett centralt inslag i romerska villors trädgårdar.

En fontänskulptur består vanligen av en formgiven struktur (ofta en skulptur) utförd i ett beständigt material, varur vatten flödar fram. Där enbart fontänen utgör huvuddelen av en springbrunn utgörs den av en kraftig och vanligen uppåtriktad vattenstråle med vatten i rätt tryck.
För att uppnå tillräcklig tryck krävdes i äldre anläggningar en vattenkälla som ligger högre än fontänens högsta punkt. Det gav upphov till omfattande ingenjörsarbeten där hela floder leddes om för att försörja rika vattenträdgårdar. Ibland fungerade inte anläggningen tillfredsställande som exempelvis fontänen Kronan i Drottningholms slottspark som 1961 sprutade för första gången så som det var tänkt 300 år tidigare. Med moderna elektriska pumpar som cirkulerar vattnet fick man pålitliga fontäner.

Torgets funktion

Nästan alla torg fyller mer än en funktion. En vanlig kombination är till exempel torghandel och parkering. En grov indelning kan dock göras i torg för representation, rekreation, trafik och handel. Det representativa torget är ofta stadens äldsta och mest betydelsefulla och här finns vanligtvis stadens gamla rådhus och andra viktiga byggnader. Torg för rekreation är grönare än andra, rikligt försedda med sittplatser och utsmyckningar som fontän eller skulptur. Trafiktorget i sin tur präglas av parkeringar eller hållplatser för kollektivtrafik. Torg särskilt avsedda för handel finns främst i de största städerna.
Fram till 1800-talets mitt hade städerna monopol på handeln genom stadsprivilegier. Torgrätten var begränsad till bestämda ytor i staden och salustånd, bodar och trafik fick samsas om utrymmet. Torget användes också för att hålla ting och med få undantag placerades rådhuset här. På 1200-talet introducerades fyrkantiga torg, främst avsedda för handel. De lades centralt i närheten av kyrkan och utmed huvudgatan eller där två eller flera infartsgator möttes. De tidigaste städerna med etablerad torggata fick ett sådant torg långt senare. Malmö fick inte sitt första riktiga torg förrän på 1500-talet och Helsingborg följande århundrade.

Torg för rekreation och umgänge

Under 1800-talet och tidigt 1900-tal placerades nya torg fortfarande utmed viktiga infartsleder. Med stenbeläggning, belysning och bättre renhållning blev gator och torg nu attraktiva för rekreation och umgänge. Torghandeln ökade och salutorgen blev fler och större. De årliga marknaderna minskade i betydelse för handeln. De hygieniska kraven på torghandeln ökade och livsmedelshandeln kom att bedrivas i nybyggda saluhallar.
År 1900 byggdes en stor saluhall vid Lilla Torg i Malmö och några år senare följde saluhallsbyggnader på Sundstorget i Helsingborg, på Saluhallstorget i Landskrona samt vid Mårtenstorget i Lund. Uppdelningen av handeln medförde att häst- och kreaturshandeln hänvisades till nya torg i ytterkanterna, mindre påkostade än de centrala.

Torg för bilparkering

Under efterkrigstiden förändrades torgens användning. Veckohandel och marknader genomgick en tillbakagång och biltrafiken ökade. Flera torg började användas för bilparkering, en verksamhet som upptog en betydande del av torgytan. Exempel på detta finns vid Davidshallstorg i Malmö, Saluhallstorget i Landskrona och Nytorget i Hässleholm.
Under efterkrigstidens omfattande stadsutbyggnad har ett stort antal torg anlagts i de nya stadsdelarna men också vid omvandling av de äldre kvarteren. Omkring 1945 anlades Föreningstorget i Eslöv och Nya Torg i Ängelholm på öppna fält. Under 1960- och 70-talen anlades torg på tidigare kvartersmark, som Rådhustorget i Helsingborg och Rådhustorget och Olof Palmes plats i Trelleborg. Efter hand följde en reaktion mot bilismens intrång i miljön och införandet av gågator skapade bilfria torg. Sedan de flesta torg förlorat sin nyttofunktion har de också påkostats nya beläggningar och prydnader i form av skulpturer eller fontäner, men också planteringar för att skapa torg som rekreationsområden.

Hesiodos - världens äldsta poet

Hesiodos var en grekisk skald som var verksam omkring 700 - 600 f.Kr. Han är västvärldens äldste kände poet, och antingen han eller Homeros likaså den äldste författaren. Hesiodos verk är de huvudsakliga källorna till den grekiska mytologin och folkligt tankesätt.

Hesiodos levde som bonde under den största delen av sitt liv, och hans verk Verk och dagar är en poetisk handbok till korrekt liv: man bör arbeta hårt, världen är i moralisk nedgång, och hur det finns vissa dagar man bör göra vissa saker på sin gård enligt en religiös kalender; i detta påminner Verk och dagar om Bondepraktikan.

I första boken berättar han världshistorien genom att dela in den i fem faser och motsvarande släkten. Det börjar med den ”gyllene tidsåldern”, fortsätter med silveråldern, kopparåldern, och slutar med den onda järnåldern där ”nävrätt gäller för lag”. Mellan kopparåldern och järnåldern skapar Zeus halvgudarnas ålder.

Här finns också berättelserna om Pandora och hennes ask och Eris, vilka på ett mytologiserande sätt förklarar upprinnelsen till världens ondska och obegripligheter.

Till skillnad från författarfrågan med Homeros, är de flesta ense om att Hesiodos är en historisk person som själv författat sina verk. Vad beträffar innehållet må Hesiodos ha sammanställt redan befintliga myter och råd, men det enhetliga uttrycket pekar på att hans verk har endast en upphovsman. Liksom Homeros skrev Hesiodos på hexameter och på jonisk-aioliska; i sitt bildspråk påminner han om den homeriska diktningen, men det är ovisst vilket verk som var först och därmed troligen påverkat formen av det andra.

Hesiodos blev skarpt kritiserad av filosofen Xenofanes och andra försokratiker, för sitt sätt att med förmänskligade gudar förklara verkligheten och människors handlingar. Hans beskrivning av de degenererande tidsåldrarna har influerat till bland annat Rousseaus teori om den ädle vilden, samt till romantisk och senmodern primitivism.

Dao = Vägen

Bokstavligt betyder dao "väg".

 

 

Historiskt sett har termen dao, inom daoismen, haft olika betydelser. Under Zhoudynastin kom det att betyda "det korrekta, eller naturliga, sättet något görs på". Men även att "visa vägen" och "guide" och så vidare. Men dao kan även vara något som är större än en filosofisk term; Kungar ansågs vara i besittning av dao, och även stater kunde ha dao om den var väl styrd. Från dessa något förvirrade förklaringar kom dao att betyda "sättet på vilket hela universum fungerar" (faktiskt eller som ett idealtillstånd). Det vill säga att dao är den bakomliggande ordningen eller lagen som gör så att universum fungerar såsom det gör – att det fungerar naturligt. Det var den odifferentierade första orsaken, eller som Daodejing uttrycker det: "Himlens och jordens början". På detta sättet kom dao att bli föremål för religiös dyrkan, eller vördnad, då det ju var den ultimata sanningen bakom, eller inuti, oss själva och allt vi upplever. Daoisterna gör en skarp åtskillnad mellan det som är ”av himlen” (naturligt) och det som är skapat av människan. Det senare anses som artificiellt och de anser att dao är icke-handling (wu wei), frånvaron av medveten mänsklig handling.

Det finns olika dao, vägar: kungarnas och magikernas dao, det var en mäktig kraft som dessa mäktiga män brukade till att få världens tre sfärer (himlen, jorden och människan) att kommunicera med varandra; det kungliga dao, vilken existerade endast för att härskaren rituellt skulle återskapa den naturliga ordningen i det himmelska dao, eftersom det konstant var hotat av kaotiska krafter. Men ytterst sett finns det naturligtvis endast en dao.

Det är nödvändigt att gå den andliga vägen för att uppleva dao. Detta görs inte utifrån en tro på att dao är en gudomlighet, men det är ändå ett objekt för religiösa känslor. Denna vägen har beskrivits inneha ett antal steg. De första innebär att man måste rena sig, och det måste ske eftersom dao i sig själv är beslöjad i vårt medvetande eftersom vår civilisations artificialiteter har smutsat ner vårt sinne. Lao Zi beskriver dock inga särskilda steg man måste ta utan nöjer sig med att rekommendera de nyfikna att helt enkelt leva på ett sådant sätt att de kommer att "omfamna enheten".



Svensk Möbelkonst

Det svenska möbelskapandets främsta epok anses vara 1700-talet. Finsnicke­riet hade då förvandlats till skön konst och tidens möbelmästare kom att bli viktiga förebilder för det tidiga 1900-talets möbelformgivare, inte minst för tjugotalsklassicister som Carl Bergsten och Carl Malmsten. De som hade råd lade ner stora summor på att inreda och försköna sina bostäder.

Under första hälften av 1700-talet var adelns och borgerskapets bostäder starkt präglade av nordtyskt, holländskt och engelskt möbelskick. Detta blev upptakten till en gyllene epok i den svenska möbelkonstens historia. Vid den här tiden begav sig blivande svenska mästare ut på gesällvandringar, ofta via Holland till Frankrike, och därifrån for flera vidare till England. De tog snabbt efter utländska möbelmästare och snart var svenskarna lika skick­liga som de. 

De flesta möbelmästarna i den svenska huvudstaden lydde under Stockholms snickarämbete (de enda hantverkare som inte tvingades vara medlemmar i något skrå var de utländska mästare som arbetade för hovet).

Medlemmarna kallades schatullmakare och var specialister på finare, ofta fanerade möbler med dekorativa inläggningar av trä eller metall. (Stolmakarna, som även tillverkade soffor och sängar, var organiserade i ett eget skrå.) 

År 1846 upplöstes skråväsendet i Sverige och snickaräm­betets stränga kvalitetskontroller upphörde. Möbelsnickarna fick nu möjlighet att fritt utöva sitt hantverk. Under 1800-talets andra hälft blev det allt vanligare med maskintillverkade partier och möblernas kvalitet sjönk högst påtagligt.

Svensk Glaskonst

Djupt inne i de småländska skogarna började en gång svenskt glas framgångssaga. I århundraden har skickliga hantverkare här förvandlat sand, soda och kalk till gnistrande glas i ugnens hetta. Men att det ur dessa billiga råvaror skulle gå att skapa både skimrande glaspoesi och en expansiv exportindust­ri anade knappast de två krigsveteraner som sommaren 1742 grundade Kosta glasbruk.

Glas var en lyxvara. Stränga rest­riktioner omgav 1500- och 1600-talens glasbruk. Endast ett fåtal fick privilegier att starta, skråkänslan var stark och få svenska lärlingar släpptes nära glasugnens magi.Inom glaskonsten fanns pengar att tjäna. Vid sidan av de högre klassernas efterfrågan på pokaler och vinglas fanns stort behov av apoteksglas, flaskor och burkar, liksom fönsterglas. 1700-talets frihetstid satsade på den inhemska industrin.

Att just Småland blev glaskonstens starkaste fäste hade flera skäl. Här fanns gott om trä till de energislukande ugnarna, men också en brukstradition och billig arbetskraft. När landskapets små järnbruk konkurrerades ut av Norrlands storskaliga gruvdrift sadlade många bruk om till glasproduktion.

Den svenska glaskonsten, med sin kombination av fulländat hantverk och behagfull form, framstod internationellt som unik.

Fatalism - ditt ödes väg

Fatalism är en teori som menar att upplevelsen av en fri vilja är en illusion då vårt öde är bestämt.

Anledningen till att vårt öde är bestämt är olika beroende på vilket argument för fatalism man behandlar. Vissa hävdar att det är för att motsatsen till fatalism (dvs. fri vilja) kräver att vi innehar färdigheten att avgöra sanningsvärdet hos dåtida påståenden. Andra hävdar att vårt öde är bestämt för att vi inte kan utföra en handling i avsaknaden av ett nödvändigt villkor för den handlingens utförande, samt att detta implicerar fatalism. Det finns också de som hävdar att fatalismen är sann på grundval av Guds förkunskap.

Fatalism är en form av determinism, men inte alla former av determinism avvisar att våra val har ett inflytande på framtida händelser. 

Filosofiskt sett så är vårt öde redan bestämt eftersom vad vi än gör så kommer vi bara närmre och närmre vårt öde.

"Fatalism" kommer av latin fatalis, 'ödesbestämd', till fatum, 'öde'.

Axialtiden - Filosofins och religionernas genombrott

Axialtiden är ett omdiskuterat begrepp myntat 1949 av den tyske psykiatrikern och religionsfilosofen Karl Jaspers, vilket syftar på tidsperioden mellan 800 och 200 f.Kr., vilken han menade var ovanligt rik på filosofiska och religiösa ansträngningar och genombrott. De värderingar som växte fram under dessa drygt 600 år ger, enligt några författare inom religion och filosofi, än idag många människor andlig näring.

Perioden ter sig som en drivaxel för mänskligheten. Under denna period levde och verkade, för att nämna några, Siddhartha Gautama (Buddha), de stora israelitiska skriftprofeterna Jesaja, Jeremia, Hesekiel och Daniel, de kinesiska filosoferna Konfucius och Lao Zi, den iranske religionsgrundaren Zarathustra samt filosoferna Sokrates, Platon och Aristoteles i Grekland. Under samma period möjliggjordes kulturmöten och korsbefruktningar mellan filosofier och religioner genom Alexander den stores, Nebukadnessar IIs och Kyros den stores erövringskrig. Århundradena före Kristus kännetecknades av handel, kolonisering och krig – någonting som frambringade en accelererande utveckling på de kulturella, religiösa och filosofiska områdena.

Begreppet myntades som Achsenzeit (axeltid) av den tyske filosofen Karl Jaspers för att beskriva en period, under vilken han menade att snarlikt revolutionerande tänkande växte fram såväl i Kina och Indien som i Västerlandet.

I sin Vom Ursprung und Ziel der Geschichte (Historiens ursprung och mål 1951) identifierar Jaspers ett antal av axialtidens nyckeltänkare, som har haft avgörande inflytande på framtida filosofi och religion. Teorin har figurerat på akademiska konferenser.Vidare har religionshistorikern Karen Armstrong utforskat perioden i sin The Great Transformation, vilken även har tagits upp i en essä i Dagens Nyheter (2006).

Ikonmåleri

Ikonmåleri har sina rötter i kristet måleri från 300-talet, i synnerhet i de målningar som förekommer i katakomberna i bland annat Rom. Det egentliga målandet av ikoner uppstod dock först i det bysantinska riket på 500-talet.

Metoderna och teknikerna kan variera. Man kan måla traditionellt, freskomåla, använda mosaik eller textilier. Den vanligaste metoden är dock att använda äggtempera på träplattor. Att måla en ikon kan ses som en gudstjänst genom hantverk. Innan arbetet startar ber man en bön. Därefter läser ikonografen en bibeltext knuten till ikonen som ska skrivas. Så ber man ytterligare en bön och sedan kan det praktiska arbetet med skrivandet ta sin början.

Träplattan ska helst vara gjord av alm, men även andra träslag med låg halt av kåda och olja används. I plattans bakstycke sinkas två ribbor av ett hårdare träslag in, företrädesvis gjorda av ek. Detta görs för att förhindra att plattan slår sig när luftfuktigheten ändras. Träplattan bearbetas sedan med fisk- eller pärllim (se kristna symboler, fisken och pärlan). På träplattans framsida limmas så ett linnetyg (Kristus sveptes i linnebindlar i krubban och i graven) som sedan täcks med ett antal lager levcas (en blandning av fisk- och pärllim och alabaster/krita) med slipning mellan lagren. Så kalkeras
 huvudlinjerna av bilden över från en pappersförlaga. Därefter ristas linjerna in i levcasen. När målandet tar vid, inleder man med de mörkaste nyanserna och lägger sedan lager på lager med ljusare nyanser. Man går från mörker till ljus, symboliskt från död till liv. Varje ikon ska ha en text som beskriver ikonen. När bilden är färdig ytbehandlas ikonen med vax, lack eller olifa. Därefter kan ikonen invigas genom att läggas på altaret under mässan.

Vissa svenskspråkiga ikonmålare talar inte om att "måla" en ikon utan i stället om att "skriva" en ikon. Detta språkbruk är omstritt och bygger egentligen på ett missförstånd, som har att göra med att grekiskan och ryskan har ett och samma ord för "skriva" och "måla".

Konstnärers Installationer

Installation (alternativt: installering) är ett konstverk som förhåller sig till rummet och som inte går att definiera som måleri, skulptur eller någon annan av de klassiska konstgrenarna. Installationer utgörs oftast av flera tekniker i förhållande till det rum/den plats där det visas. Installationer skapas inte enbart för etablerade konstutrymmen utan skapas även exempelvis för det offentliga rummet.

En installation kan bestå av en mängd olika medier som måleri, skulptur, video och ljud; installationen kan omfatta performativitet och även skapas virtuellt. En del installationer skapas specifikt för en särskild plats, vilket kallas platsspecifik konst, medan andra verk kan flyttas eller återskapas på andra platser.

Begreppet installation förekom för första gången i Oxford English Dictionary 1969 men konstformen i sig har existerat mycket längre än så. Beroende på definition kan man säga att installationskonst alltid har funnits i konstvärlden men att det var först under mitten 1900-talet som den började behandlas som en konstgenre.

Spotify - musiktjänsten för dina spellistor

Spotify är revolution för mig, jag bara älskar denna tjänst. Här kan jag äntligen göra musiklistor i min egen smak. Musik som bara jag gillar och släpper loss på. Det är helt underbart att få söka musik här. Tidigare satt jag med kassettband och spelade av musik från radion eller de CD och LP-skivor som jag köpt till mig. Nu kan jag blanda frisk från detta Spotify och skapa lister med de favoriter jag har.

De har "hjälpt" mig med att forma en lista med den musik som jag spelat mest från denna tjänst. 100 låtar med härlig feeling. Den låt som toppar allt är Higher and Higher med Bette Midler. Den är då min mest spelade låt, hon har ett härligt naivt sound i denna som hon sen öser på med sin otroliga enerigi.

Här är några av mina listor i namn om det är någon som vill lyssna in.

• Petras mix
• Lovesongs
• Good beat
• Lugna låtar
• Good old Music
• Sommar

Jag lovar att även om denna tjänst kostar mig en hundra lapp i månaden, så är den så väl värd varenda öre. Jag kan inte leva utan denna musiktjänst, mitt intresse för musik blir tillfredsställt här.

Jainismen - den älsta religionen

Jainismen är en av de äldsta religionerna med indiskt ursprung. Jainister tror på existensen av transcendenta och heliga själar med potentialen att uppnå gudaliknande medvetande. En själ som har erövrat sina egna inre fiender och uppnått stadiet av högre existens kallas för jina (erövrare eller segrare). Jainismen är vägen för att uppnå detta stadium. Jainism refereras ofta till som Jain Dharma (जैन धर्म) eller Shraman Dharma eller religionen för Nirgantha i äldre texter.
Jainismen är således något äldre än buddhismen; dessa båda är de enda överlevande av de många skolor som en gång tillsammans utgjorde sramanismen och stod i motsättning till brahmanismen; det trossystem som senare utvecklats till hinduismen. Den sistnämnda har dock påverkats av jainismen, inte minst i fråga om icke-våld; ett exempel på detta är Gandhi.

Enligt jainismens kosmologi är världsalltet inte skapat; det har alltid funnits och kommer alltid att finnas, men genomgår ständiga förändringar. De förkastar tanken på att det skall ha skapats av en gud. Världen är tredelad: Lägst finns helvetet, där människorna straffas för sina synder, sedan kommer mellandelen där människor bor. Här finns både död materia och andligt själsstoff, och karmalagarna är verksamma. Överst finns himlen, där gudarna har sin hemvist. Människans mål är inte himlen, utan moksha-nirvana. En troende jainist avlägger löften om trohet mot tirthankarans och karmalagarna. Det är fem löften som avläggs:

1. Att inte döda
2. Att inte ljuga eller överdriva
3. Att inte stjäla
4. Att inte vara otrogen
5. Att inte hysa för mycket kärlek till sina saker utan att dela med sig och hjälpa klosterväsendet och djursjukhusen.

Gozo

Här har vi den gröna ön Gozo, där vi bodde några dagar i April förra året. Sommaren hade tagit sina första grepp och vi fick äntligen ta på oss shortsen. Ön tillhör Malta och är det mest kristna landet i Europa. De har symboler på husen som går i de kristna förtecknen. Deras kyrkor är också rikt dekorerade på kristna symboler.

Ön Gozo kallas Maltas trädgårdar, för att här växer alla de jordbruksprodukter ön behöver. Små jordlotter ramar in landskapet här, omgivna av små stenmurar. Det är ett sant nöje att vistas på en sådan fin ö. När vi kom då i april hade deras stora attraktion Azure Window rasat i havet av en svår storm.

På Gozo bodde vi det förnäma Guesthouset Bambina. Vi hade verkligen vackra rum, delade kök med de andra gästerna och hade ett eget badrum. På baksidan av detta boende finns en terrass som vetter mot alla dessa fina jordlotter, utsikten är bedårande. En liten pool har de också fått plats med.

Vi sa många gånger att här skulle vi komma tillbaka, ja vi får se, vi har så många paradis som vi vil komma till. Men vi kommer aldrig att glömma detta ställe. Det är helt i stil med vad vi tycker om.