Arkitektur - staden i centrum.

 

 

Vi bor i hus, vi arbetar i hus och när vi är ute i staden omges vi av hus och anläggningar. Staden med sina byggnader är den scen som en stor del av livet utspelar sig på. Människorna kommer och går men husen består. Vi tar staden som självklar, men det finns idéer och kunskap om hur och varför staden är formad som den är. 

Varje stad har en stadsplan, vare sig den tillkommer av tillfällighet eller ett medvetet beslut av stadsplanerare. Stadsplanemönsteret är lätt att avläsa på en karta och ger kunskap om stadens historia och utveckling.

Dessa mönster jag beskriver här nere är typiska för svenska städers utveckling.

1. rutnätsplan - (1850-talet)  industrialiseringen kommer och staden utvecklar ett mönster av rektangulära kvarter. De rika bosätter i stenhus (oftast byggda i tung barockstil, rokoko eller empirstil)  i stora lägenheter och de fattiga bor i små lägenheter i gårdshus eller ohälsosamma kåkstäder.
2. storgårdskvarter - (1900-talet)  bildas när gatorna svänger och ger öppna sammanhängande gårdsrum.
3. funktionalism smalhus - (1930-talet) lamellhus byggs parallellt med varandra och i gynnsamma vädersträck för att få luft och ljus.
4. Funktionalism storskaliga förorter - (1960-70-talet) höga hus som är likformade i stora områden.
5. postmodernismen - (1980-talet)  husen gavs större variation i både volym och fasaduttryck.
6. nymodernism - (2000-talet)  barnfamiljer vill åter igen bo i lägenheter och exklusiva hus byggs med mycket glas och luftiga fasader. Gårdrummen och närmiljön planeras omsorgsfullt.

I en typisk svensk stad ligger kyrkan, tingshuset, rådhuset eller kommunalhuset runt stadens stora torg. Några kvarter bort ligger posten, skolan och bibloteket vid lilla torget. I stadens utkant ligger en park och nere vid vattnet ligger ett museum.

 

Staden är sedan gammalt en handelsplats. Handeln har under århundraden vuxit i betydelse.  Hansan, skeppsvarv, skogsindustrin och konsumtionsförsäljningen präglade staden. Många städer har vuxit upp i anslutning till en industri.

 

Torgen är utgör en viktig del av stadens byggstenar. Torget är en mötesplats för allehanda evenemang där vi människor kan fira och stanna upp och titta på varann. Detta stora vardagsrum kan kantas av utserveringar och prydas av fina statyer och härliga fontäner. Annars har dessa plastser varit handelsmöten för stadens fiskare och bönder. Kommunikations punkter kan dessa områden också tillhandahållit till stadens invånare.

 

Parker och naturområden har varit staden lungor och gett bättre luftkvalité, stadsklimat och trivsel.

 

Vid sekelskiftet ändrades stadens atmosfär i handvändning. Elektriciteten kom och tog över var mans hus och även den offentliga rummet. Natt och dag suddades ut. Arbetet kunde pågå dygnet runt och affärer kan ha öppet alla tider. Bra ljus minskade risken för trafikolyckor och ökar tryggheten.      



Detta är en del av de idéer stadsplanerare och arkitekter har gått efter när de har format städer i Sverige.En spännande lärdom om svensk byggnadshistoria.